Sitter här nu och lyssnar på lite Gene Kelly och Fred Astaire. Tar det allmänt lugnt och ja, känner mig allmänt glad. Ja, jag vet att det är ett udda musikval. Men, jag har snöat in totalt på det här. Älskar den gamla musiken och de gamla filmerna! Förra veckan hann jag och William mata av en hel radda underbara 40-talsfilmer. Gamla filmer var så mycket vackrare och lyckligare! Det hemskaste som hände huvudrollsinnnehavarna var att den som de älskade kanske inte älskade dem lika mycket tillbaka.
Gene Kelly är lätt den bästa av skådespelarna också! Han slår både Fred Astaire och Frank Sinatra med hästlängder. Minst lika bra sångare, men betydligt mycket snyggare.
Aja, jag har lite ont om tid nu för tiden för att hinna kika på gamla filmer. Idag har jag fullt upp, trots att jag inte har någon föreläsning. Ska strax till stallet och rida i den sköna solen, efter det måste jag gå iväg och plugga, hämta några klänningar och träna. Har ju satt upp ett mål med min träning, även om det målet just nu känns avlägset, så är det inte omöjligt - hoppas jag. Får förlita mig på William ;)
Ville mest bara berätta att jag lever ännu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar