Känner hur paniken ligger under ytan och bubblar just nu. Jag försöker undvika tänka på det, men samtidigt vet jag att det blir värre om jag chockar mig själv med det.
Imorgon är det dags för mitt läkarbesök, där de ska sticka mig i armen och se om jag har något fel. Jag AVSKYR verkligen nålar, är verkligen livrädd för dem och mår riktigt, riktigt dåligt när jag ser en. Och nu ska jag då alltså "frivilligt" gå till läkaren och låta dem sticka en nål i mitt armveck. MITT armveck! Det där är något jag verkligen har svårt för...
Nu ska jag försöka sova istället så att jag kommer upp imorgon till läkaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar